Vårt syfte är att beskriva och analysera hur benchmarkinganvänds i svenska detaljhandelskedjor med inriktning mot mode. Syftet är även att behandla fallföretagens erfarenheter av benchmarkingarbetet och ta reda på om det finns potential hos styrverktyget som inte utnyttjas. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie, med en deduktiv ansats av fyra detaljhandelskedjor. Vår teoretiska teferensram består till störst del av teori gällande benchmarkingprocessen. Det empiriska materialet har insamlats genom intervjuer med personer på AB Lindex, KappAhl AB, Hennes & Mauritz Ab och Dressmann AB.

Motivation a?r viktigt i alla organisationen och i alla yrkesroller. En bransch med mycket differentierade yrkesgrupper a?r revisionsbranschen och det kan vara problematiskt att motivera alla olika yrkesgrupper med ett och samma incitamentsystem. Da? motivation enligt tidigare forskning anses fo?ra?ndras o?ver tid a?r det viktigt fo?r fo?retagsledningen i ett fo?retag att kontinuerligt arbeta med incitamentsystemens utformning (Adair, 2006, s.95).

Motivation a?r viktigt i alla organisationen och i alla yrkesroller. En bransch med mycket differentierade yrkesgrupper a?r revisionsbranschen och det kan vara problematiskt att motivera alla olika yrkesgrupper med ett och samma incitamentsystem. Da? motivation enligt tidigare forskning anses fo?ra?ndras o?ver tid a?r det viktigt fo?r fo?retagsledningen i ett fo?retag att kontinuerligt arbeta med incitamentsystemens utformning (Adair, 2006, s.95).

Motivation a?r viktigt i alla organisationen och i alla yrkesroller. En bransch med mycket differentierade yrkesgrupper a?r revisionsbranschen och det kan vara problematiskt att motivera alla olika yrkesgrupper med ett och samma incitamentsystem. Da? motivation enligt tidigare forskning anses fo?ra?ndras o?ver tid a?r det viktigt fo?r fo?retagsledningen i ett fo?retag att kontinuerligt arbeta med incitamentsystemens utformning (Adair, 2006, s.95).

Motivation a?r viktigt i alla organisationen och i alla yrkesroller. En bransch med mycket differentierade yrkesgrupper a?r revisionsbranschen och det kan vara problematiskt att motivera alla olika yrkesgrupper med ett och samma incitamentsystem. Da? motivation enligt tidigare forskning anses fo?ra?ndras o?ver tid a?r det viktigt fo?r fo?retagsledningen i ett fo?retag att kontinuerligt arbeta med incitamentsystemens utformning (Adair, 2006, s.95).

Vårt övergripande syfte med uppsatsen är att beskriva och analysera intern benchmarking. Vi ämnar belysa hur H&M arbetar med intern benchmarking för att empiriskt utvärdera hur detta styrverktyg kan användas och utvecklas.För att uppfylla studiens syfte har författarna valt ett deduktivt angreppssätt, där teorin jämförts med de empiriska data som samlats in från och om fallföretaget. Genom att använda en kvalitativ metod har intervjufrågorna utformats utifrån den uppbyggda teoretiska referensramen. Efter sammanställning av data analyserades empirin utifrån teorin.Studien baseras till stor del på Robert Camps femfasmodell, samt Peter Southard och Diane Parentes flödesschema för benchmarkingprocessen. Även andra teorier om benchmarking behandlas i studien, liksom vidareutvecklingen till benchlearning.Insamling av empiri har skett genom fyra personliga intervjuer och en telefonintervju med anställda på detaljhandels- och modeföretaget H&M.

Studier har visat att det finns ett samband mellan syskonplacering och locus of control, medan andra studier inte funnit något samband. Syftet med denna studie är att undersöka relationen mellan syskonplacering, kön och locus of control ur ett hälsoperspektiv hos gymnasieelever i årskurs 3. I undersökningen deltog 147 gymnasielever ifrån fem skolor i Kronobergs län. Resultatet visade att kön och syskonplacering samvarierade med intern health locus of control (F= 3,01;p< 0,03; ES= 6,2) och att syskonplacering och kön tillsammans inte visade någon signifikant inverkan på extern health locus of control (F= 2,20;p=<0,09; ES= 4,6). Fyndet kan indikera att manliga mellanbarn i större utsträckning strävar efter en intern health locus of control än kvinnliga mellanbarn.Nyckelord: Syskonplacering, health locus of control, intern- och extern locus of control, kön..

Finansiella mått har traditionellt sett använts som indikator på värde. Behovet att inkludera fler dimensioner av värde har resulterat i verktyget Social Return on Investment (SROI), vilket uttrycker sociala och miljömässiga investeringar i monetära termer. SROI är under utveckling och det finns olika perspektiv på användningsområden. Syftet med uppsatsen är att undersöka positiva och negativa aspekter med SROI, relaterat till intern styrning samt extern kommunikation. Undersökningen utgjordes av tre metoder för datainsamling.

Denna uppsats behandlar svenska börsnoterade fastighetsbolags tillvägagångssätt att värdera sitt fastighetsbestånd. Både när det kommer till metod och typ av värdering (graden av intern kontra extern).Vidare undersöks faktorer som står till grund för dessa och hur företagens värdering har förändrats sen en kortare tid tillbaka.Uppsatsen kombinerar analyser av finansiella årsredovisningar från svenska börsnoterade fastighetsbolag med ett par kvalitativa intervjuer med några av de högst respekterade och uppsatta personerna i fastighetsvärlden.Analyserna visar på att en majoritet av fastighetsbolagen använder en hög grad extern värdering tillsammans med avkastningsbaserade värderingsmetoder. Även en förändring av fördelningen mellan intern och extern värdering under de senaste fyra åren konstateras och reflekteras över.I intervjuerna jämförs bland annat interna och externa värderingars riktighet och trovärderighet ur två väldigt olika perspektiv. Här tas även problematik upp och skillnader i teori och praktik..

Denna rapport i form av examensarbete för utbildningsprogrammet Managing Technology and Business Projects, är en del i Volvos framtida produktions-/ produktstrategier.Uppsatsens syfte är att ur ett produktionsperspektiv understödja Volvo Construction Equipment i Braås i strävan mot en ökad modulindelning av ramstyrda dumprar, som en del i utvecklingsarbetet för en effektivare produktion. Resultat har uppnåtts genom analys av intern och extern benchmarking jämfört med den teori som finns inom ämnesområdet modulindelning. Huvudresultatet visar att teorin och verkligheten skiljer sig genom att modulindelning ska anpassas individuellt utifrån varje företag och inte fungerar som en generellt applicerbar process. Slutsatsen visar att Volvo CE i Braås måste utveckla en egen handlingsplan och kravspecifikation utifrån egna definitioner som är skräddarsydda specifikt för företaget.I rapporten presenteras förslag till ovanstående handlingsplan för modulindelning på Volvo CE i Braås..

The main purpose of this Master?s thesis is to do a benchmarking study of the marketing activities at the public library of Valdemarsvik. The purpose is also to describe and get a deeper understanding of benchmarking as a method for improving library activity. Four major problem areas are addressed: How can one use benchmarking as a tool to achieve change? How can one learn with benchmarking? What similarities and differences are there between benchmarking and other similar methods for competence development? Is benchmarking better than other similar methods for competence development? The empirical approach was qualitative and the method chosen was action research.

Att styra en verksamhet med rätt underlag är väsentligt i alla företag. Med detta iåtanke finns det fler olika tillvägagångssätt att säkerställa att rätt beslut tas ochkonkurrenskraften jämfört med liknande verksamheter upprätthålls. Ett moderntföretag kan idag inte uteslutande agera på ett sätt som inte tar hänsyn till externafaktorer såsom konkurrenters affärsstrategi, aktuell marknadssituation och konjunktur.Ett företag måste hela tiden ha ett mål att utvecklas och löpande bli bättre. Detta kanske i olika nivåer; ekonomiska resultat, processer, kundorienterat mm. Det som ärgemensamt med alla dessa är att de förutsätter att det sker en utvärderande- ochjämförandeprocess mot liknande verksamheter eller processer.

Syftet med denna studie var att förstå hur internt samt externt rekryterade ledare och hur deras ledarskap kan tänkas påverka organisationskulturen och hur kulturen i sin tur kan tänkas påverka ledarna. Studien genomfördes på Peab där sammanlagt 11 medarbetare och arbetsledare deltog i halvstrukturerade intervjuer med öppna frågor. Medarbetarna som deltog i studien menar att organisationskulturen inte har förändrats till följd av intern respektive externt rekrytering av ledare, dessutom trodde medarbetarna att det saknar betydelse ifall ledare tillsätts internt eller externt. Således verkar valet av rekryteringsform varken påverka kulturen på Peab i en positiv eller negativ bemärkelse. Samtliga medarbetare och arbetsledare lyfte fram en specifik fördel vid extern rekrytering av ledare, nämligen att denna typ av rekrytering medför ?nytänk? till organisationen.

Benchmarking is an established method of working which is often used in order to develop the quality of the organization. However, almost 70% of the organizations with benchmarking fail due to the lack of planning and structuring of the benchmarking exercise. Maintenance sections in the paper and pulp industry are one of those who have decided to conduct benchmarking. Therefore, the purpose of this study is to gain knowledge of how the maintenance sections in the paper and pulp industry deliberately structure and plan to use benchmarking as a driving force for quality development in the maintenance sections.The study is a hermeneutic case study. Telephone interviews and document analysis have been used as data acquisition methods.The results show that there is a lack of both planning and structuring in the benchmarking process, and lack of management commitment for quality improvements within industrial maintenance.

Denna uppsats syftar till att beskriva och skapa en modell för vilka faktorer som påverkar revisorns roll och som därmed utgör en viktig del i koordinationen mellan intern- och externrevisorer. Bakgrunden till denna studie grundar sig på att det hela tiden sker förändrade spelregler vilket har påverkat utvecklingen av intern- och externrevision. Även revisionsskandaler har påverkat utvecklingen och det har blivit viktigare med en god intern kontroll.Uppsatsen bygger på en enkätundersökning som har skickats till auktoriserade revisorer där de har fått besvara frågorna utifrån deras kunskaper och erfarenheter.Studien redogör för vad intern och extern revision innebär, vilka faktorer som påverkar koordinationen mellan revisorerna samt skillnader och likheter.  Det finns fyra olika roller som en externrevisor kan ha och den vanligaste, utöver lagstadgad revision är att ge fristående rådgivning. Faktorer som påverkar koordinationen mellan revisorer är främst internrevisionens storlek, kunskap och erfarenhet, komplexitet, kommunikation, oberoende samt personkemi.